forum för socialterapi

Text: T.S

Finns det ett egenvärde i att göra Antroposofin känd och tillgänglig.  Om det gör det, finns det naturligtvis möjlighet i vårt medifierade samhälle. Eller är det så att den som söker kunskap om andliga världar och ledning för att nå insikt i dessa, finner det när tiden är mogen och törsten måste tillfredställas. Att antroposofin inte är nämnvärt utbredd och känd som filosofi, beror till stor del på att Steiners skrifter är fullständigt oförståbara för många människor. Man kan se verkningar av antroposofin i sjukvård, pedagogik, jordbruk mm. Det fanns och finns  antroposofer som på ett lysande sätt kan ge den intresserade bilder av en översinnlig värld. Bilder som går att växa med och inspireras av och därigenom utvecklas i en ny riktning. Det finns inga genvägar till andligt skådande. Det är en lång,  krokig och mödosam väg det har de flesta förstått. Att gå en kunskapsväg är något helt annat än att ha en tro. Den troende söker sig kanske till kyrkan för att få tröst. Går man en kunskapsväg söker man sig till ex.vis meditation, yoga eller antroposofi för att kanske få svaren på de stora frågorna. De människor som intresserar sig för översinnlig kunskap nöjer sig inte med tron. Tro håller miljoner människor fångna i villfarelser, slaveri, och allmän tankesmörja. Kunskap gör människan fri och farlig, det vet varje politiker som nått maktens boningar.
De som har synpunkter på Antroposofiska sällskapet kan börja med att bidra med konstruktiva idéer, hur det hela ska gå vidare in i en ny tid, om inte så kommer det att visa sig tids nog. För många är antroposofin en privat angelägenhet, det egna ödets väg befruktats genom ett mänskligt möte vid ett speciellt ögonblick då de magiska orden når  själen och tänder den eld som för in på en ny väg, med nya mål och nya sanningar.
Var och en är ensam i sin bräckliga farkost och ska nu styra till en fjärran hamn där inte blott döden väntar utan en ny födelse i en fördold värld. (fri tolkning av Erik Gustaf Geijers dikt)

Antroposofin är inte en frälsningslära, det finns säkert sju andra vägar att bli frälst på.
Frälsning är för övrigt en osäker väg att beträda. I frälsningen lurar dårskap och fanatism. Det är nog inte en framkomlig väg även om den i mild form finns här och var. Antroposofin är ingen basal nödvändighet för att ta sig fram genom livet på jorden. Det är inte heller ett tänkandets njutningsmedel för en privilegierad andlig överklass, som  förkastar det mesta som det oinvigda folket gör och tänker. Antroposofisk filosofi är något man möter, tar till sig och lever med i frihet under kanske ett helt liv.