Två dikter av G.N
KÄRLEKSVERKAN
Din värme – den tilltagande – värmer mig i djupen.
Djupen där de isiga skikten ruvar.
Den annalkande vårfloden räds jag icke.
Din bekräftande blick
lärde mig simma!
G. N – vårkänningar mars 2010
Jag går helst i obanad terräng
Jag går helst i obanad terräng!
Jag vill sätta ner skidan på Guds rena, vita, oskrivna ark
och kunna blicka bakåt för att se spåren av den egna
ansträngningen.
Se spåret för att veta vart jag är på väg.
För att se vad som är Gud och vad som är jag.
Ett är säkert: Gud tillhandahåller bara arket.
Det är jag som skidar.
G.N – Hemavan mars 2006
Inga kommentarer än.